Forskning

Interkulturella möten för integration i praktiken: Utvärdering av verksamheten flyktingguide/språkvän i Eskilstuna kommun och kommunens regionala/nationella samordningsroll
[Ladda ned PDF]

Författare:
Osman Aytar
Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsa och välfärd. (Samproduktionsforskning inom hälsa och välfärd)
2016

Abstract
Syftet med utvärderingen var att identifiera styrkor och svagheter för Eskilstunamodellen för flyktingguide/språkvän i förhållande till verksamhetsmålen på lokal, regional och nationell nivå under 2013-2015. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nyanlända och deras språkvänner och med ett urval av projektmedarbetare i Eskilstuna, i Södermanland och i andra kommuner i olika regioner. En observation har genomförts vid en gruppmatchning och tillgängliga dokument från lokal, regional och national nivå har analyserats. I resultat- och diskussionsavsnitten presenteras resultat, reflektioner och slutsatser i form av rekommendationer för hur verksamheter på de tre nivåerna kan utvecklas. Några centrala slutsatser från utvärderingen är:

* Resultaten visar generellt att verksamhetsmålen på lokal, regional och nationell nivå är uppfyllda.

* Av de styrkor som har kommit fram i resultaten kan ett visst antal framgångsrika erfarenheter och praktiker lyftas fram.

* Av de svagheter som kommit fram i resultaten kan nya utvecklings-, förbättrings- och förändringsarbeten identifieras i förhållande till respektive verksamhets förutsättningar och behov.

* Av de formella och praktiska benämningar såsom flyktingguide/språkvän, språkvän, kulturvän, etablerade-oetablerade, volontärer eller liknande, vilka förekommer i olika verksamheter, framgår att det behövs en översyn över benämningar som passar bättre till respektive verksamhets form och innehåll.

* Av genomgång av befintliga dokument och intervjuresultat framgår att det behövs mer sammanhängande utvärderingsperspektiv i synnerhet i relativt stora verksamheter.

* Resultaten visar också på behovet av en systematisk dokumentation när förändringsarbeten genomförs.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Eskilstuna: Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd , 2016. , 54 s.
 


 
Friendships Fighting Prejudice: A Longitudinal Perspective on Adolescents’ Cross-Group Friendships with Immigrants
[Fulltext]

Författare:
Peter F. Titzmann, University of Zurich, Switzerland
Alaina Brenick, University of Connecticut, USA
Rainer K. Silbereisen, Friedrich-Schiller-University Jena, Germany

Journal of Youth and Adolescence, June 2015, Volume 44, Issue 6, pp 1318–1331
2016

Abstract
Increasingly, adolescents are growing up in multiethnic multicultural societies. While intergroup prejudice can threaten the multicultural societal cohesion, intergroup friendships are strong predictors of reduced prejudice. Thus, more research is needed to fully understand the development of intergroup friendships and their relations to less prejudicial attitudes. This study addressed two major developmental research questions: first, whether longitudinal patterns of intergroup friendships of native adolescents (i.e., whether or not a native German adolescent has a friendship with an immigrant at different points in time) relate to changes in rates of prejudice about immigrants. Second, whether these friendship patterns that unfold over time can be predicted by contact opportunities, attitudes, subjective norms, and perceived behavioral control assessed at the beginning of the study. The sample included 372 native German adolescents (14.7 years of age at first assessment, 62.3 % girls) who showed one of four friendship trajectories over the three annual assessments: they either maintained, gained, never had, or lost a friendship with an outgroup peer. In particular, results showed that adolescents who gained an intergroup friendship over the three time points showed a significant decrease in negative prejudice over the study. All four theorized predictors contributed to explain friendship trajectory membership. Generally, adolescents with many opportunities for contact, positive attitudes about contact, perceived positive social norms for contact, and high levels of behavioral control (self-efficacy) were more likely to maintain a friendship with an outgroup member than to follow any of the three other friendship trajectories (gain, lost, or never had). The pattern of predictions differed, however, depending on the specific pairs of friendship trajectories compared.
 


 
Self-expansion motivation improves cross-group interactions and enhances self-growth
[Fulltext]

Författare:
Odilia Dys-Steenbergen, Simon Fraser University, Canada
Stephen C. Wright, Simon Fraser University, Canada
Arthur Aron, Stony Brook University, USA

Group Processes & Intergroup Relations, May 2015, Vol 19, Issue 1, pp. 60 – 71
2016

Abstract
Rather than seeing outgroup members as targets of fear, conflict, or even tolerance, the self-expansion model proposes that outgroup members might be seen as attractive opportunities for self-growth. The current study utilizes an experimental manipulation to raise (or lower) self-expansion motivation prior to a positive interaction with a stranger from a different ethnic group. The results show that priming high self-expansion motivation leads to higher quality interactions, greater interpersonal closeness, greater feelings of self-growth, and higher feelings of self-efficacy. In addition, these outcomes show patterns of mediation consistent with the predictions of self-expansion theory. These findings point to a potentially valuable tool for improving the quality of cross-group contact experiences. More broadly, they focus attention on the genuinely positive functions that relationships with outgroup members can have for the self.